Mindre bastardsvärmare
Zygaena Viciae
Mindre bastardsvärmare har fem röda fläckar vilket är lika många som bredbrämad bastardsvärmare. Mindre bastardsvärmare är den som är minst till storleken och även den med minst glänsande färger.
Populationen i Sverige minskar stadigt men det är den bastardsvärmare som har näst störst utbredning i Sverige.
Status
"Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning." "En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat (igenväxning), antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 10 åren."2
"Den fortgående igenväxningen och skogsplanteringen av mindre ängs och
brynnära marker orsakar en omfattande fragmentering och isolering av kvarvarande habitat och detta utgör ett stort hot mot arten. Ett ytterligare hot utgörs troligen av dagens tidiga slåtter av klövervallar och andra örtrika marker med i landets sydligare delar en första skörd redan i maj, vilket på sådan marker omöjliggör reproduktion. Ett för högt betestryck missgynnar arten genom att såväl värdväxter som nektarkällor betas av."2
Den minimala population som finns kvar i Skottland har överlevt tack vare ett initiativ där man satt staket för att förhindra fåren i området att beta på fjärilens lokal5. Får är duktiga på att ta sig runt staket så populationen av bastardsvärmare ökade först efter att de fått till ett ordentligt staket som inte gick sönder och som hindrade fåren.
Utbredning
"Liten Bastardsvärmare förekommer på friska eller lite torrare ängsmarker i skogsbryn, i
kanter av skogsvägar, i extensivt betade hagmarker, på blomrikare hyggesmarker eller mindre ängsmarker i skogs- och mellanbygder."2
"Artens förekomster måste hållas öppna genom sen slåtter (efter ärtväxternas frösättning) eller med lågt betestryck på ett sådant sätt att en varierad och rik blomväxtflora gynnas." "Slåtter och bete med lågt betestryck alternerande år eller en vartannatårshävd kan sannolikt vara en gynnsam hävdregim."2
Mindre bastardsvärmare kan också påträffas i urbana miljöer. Detta och dess stationära beteende kan påvisa att den inte behöver stor yta för att överleva men i en urban miljö eller på enskild lokal blir den förr eller senare utraderad om inte lokalen är skyddad.
Arten kräver tillgång till mat för både larv och imago för att vidmakthålla en population på en lokal3.
Värdväxter
Nordisk utbredning av kråkvicker4.
Nordisk utbredning av gulvial4.
Det råder viss förvirring om vilka som är värdväxter för mindre bastardsvärmare. Sammanställningen i artdatabanken anger "olika ärtväxter, bl.a. käringtand Lotus corniculatus, gulvial Lathyrus pratense och kråkvicker Vicia cracca, men även på andra vicker- och klöverarter".2 Andra svenska faktaböcker anger en eller flera av dessa. Pålitlig Svensk litteratur anger kråkvicker som främsta värdväxt och pålitlig litteratur i England anger gulvial som främsta värdväxt5. Webbsidor i mellaneuropa anger förutom dessa ofta även olika klövrar som värdväxter.
För att testa har jag stoppat nykläckta små Svenska larver i en och samma burk med rödklöver, gulvial, käringtand och kråkvicker. Resultatet blev att (små) larver föredrar kråkvicker.
Det är lätt att lura sig för att larver kan under ett par dagar äta av en annan ärtväxterna än deras favorit men trots det ändå inte överleva en längre period utan sin kråkvicker. Tyvärr gjorde jag en gång misstaget att efter några dagars ätande på rödklöver tro att det skulle fungera som enda värdväxt. Resultatet blev att larverna sakta tynade bort och dog.
Endast rödklöver är alltså inte bra, men däremot har mina larver överlevt väl på en blandning av kråkvicker och rödklöver.
Alla ärtväxter är fleråriga och det går ibland att hitta fröer i affärer, om inte åker jag ut på en äng och gräver upp plantor.
Livscykel
En dag efter att honan lagt äggen är de helt gula och det går inte att se vad som finns inuti.
Ägg som ska kläckas när som helst. Den svarta punkten är larvens huvud.
Äggen placeras som spridda skurar där en skur består av 10-30 stycken ägg bredvid och ibland ovanpå varandra. Från början är dom lika som andra bastardsvärmare gula men skiftar färg efter hand. Precis innan de ska kläckas är de nästan genomskinliga så att man kan se den lilla larven inuti.
Larven på fotot började efter att den lämnat sitt ägg gnaga små hål på en rödklöver planta för att mumsa på den. Dygnet efteråt hade den sökt sig vidare till kråkvicker planta vilket den tyckte passade bättre.
När växten larver sitter på ruskas om faller de ned mot marken som skydd och stannar oftast även hängande i en tråd för att undervika faran. Det är likadant beteende som sexfläckig bastardsvärmare men med skillnaden att mindre bastardsvärmare inte gör det lika villigt för minsta lilla skakning som den sexfläckiga.
Efter ca 11 dagar är larven gulgrön.
Efter ca 18 dagar börjar de få samma gröna färgsättning som större larver.
I minusgrader under februari månad. Observera att färgsättningen på fotot blev alltför gul.
Färgad för kamouflage
Inför övervintring skiftar de färg och under vintern sitter de helst invirade i torkade små blad. De drar in huvudet, skjuter ut sitt hår som små taggar och sitter sedan stilla. På hösten krullar ärtväxters bruna blad ihop sig och bildar alldeles utmärkta och lagom små gömslen vilka ger skydd mot både väder och predatorer. De är favorit ställen för övervintring.
Kråkvicker som små larver ätit på.
Fyra stycken larver i vila en solig vårdag.
Efter att larverna vaknat på våren äter de en liten nästan rund bit av enstaka blad och kryper sedan vidare till nästa blad eller till vila. Sin vila gör de små larverna på stjälken långt nere vid marken på värdväxten.
När larven växt till sig efter några veckor har de större aptit och äter nu hela blad. De smyger inte heller undan för att vila utan gör det mer öppet på värdväxten.
Efter övervintring så till skillnad från larver av sexfläckig bastardsvärmare släpper inte larver av mindre bastardsvärmare taget och ramlar ned när de blir störda.
Larven till höger har bestämt sig för att övervintra igen.
En larv som nyss bytt hud.
Mindre bastardsvärmare kan som åtminstone de flesta andra arter av bastardsvärmare bli flerårig genom att larverna ibland väljer att göra diapaus ytterliger år. På våren efter att de vaknat och ätit en kort period bestämmer sig några att de ska övervintra igen. Innan de går i diapaus igen så byter de färg till mer brun istället för grön..
Puppan placeras lågt i vegetationen vilket gör den svårare att hitta än flera andra bastardsvärmare.6
Populationstätheten är låg, arten påträffas sällan i större antal. Populationer kan fluktuera kraftigt mellan olika år9.
Att se skillnad på honor och hanar är svårt. Till skillnad från sexfläckig bastardsvärmare är det aldrig en tydlig storleksskillnad mellan könen, både ser ganska små och smala ut. Jag har sett information om att bakvingarnas svarta band ska vara tjockare hos hanar men har ännu inte verifierat det.
Variation
För att vara en bastardsvärmare har mindre bastardsvärmare förhållandevis få olika typer av aberrationer. Fläckarna är antingen normalt röda eller aberrant bruna8. Trots det är det den art av bastardsvärmare som i Sverige varierar mest9.
I Sverige förekommer en form med sammanflytande fläckar som påminner om smalsprötad bastardsvärmare. På en liten lokal i södermanland har jag hittat en aberrant av ca 10 individer under tre år i rad. Svårt att med så lite data dra slutsatsen att 10% av populationen har denna form men på denna lokal är formen åtminstone mer frekvent förekommande än övriga lokaler jag besökt på i skåne och södermanland. Sällsynt uppträder även en form hos liten bastardsvärmare med ett rött bakkroppsband2 men den har jag tyvärr aldrig sett själv.
Utanför Norden
Mindre bastardsvärmare har så mycket som 18 underarter registerade7. Flera underarter har sex röda fläckar istället för fem. Det finns också underarter där hane och hona är lika stora och andra underarter där det är stor skillnad i storlek mellan könen.
Referenser
1 Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter. Rapportör blir den som så önskar och bestämmer själv vad som skall rapporteras. Fynden är fria att utnyttja för alla, allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter även om skyddsvärda observationer förbehålls rapportören och ackrediterade personer inom respektive ideell förening samt ArtDatabanken.
2 Artdatabanken arbetar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår att samla in, utvärdera och lagra den viktigaste informationen om hotade och missgynnade växter, svampar och djur, bedöma graden och typen av hot och sammanställa s.k. rödlistor.
3 Erik Ökninger, 2008: "Distribution of burnet moths (Zygaena spp.) in relation to larval and adult resources on two spatial scales.".
4 Anderberg. A. A. & Anderberg, A.-L. 1997. Den virtuella floran. Elektronisk publikation, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html
5 Young, M.R., Barbour, D.A. 2004. Conserving the New Forest burnet moth (Zygaena viciae ([Denis and Schiffermueller])) in Scotland; responses to grazing reduction and consequent vegetation changes.
6 Camilla Sarin, 2009: "Habitat utilisation of burnet moths (Zygaena spp.) in southern Sweden: a multi-stage and multi-scale perspective".
7 Fauna Europea. The Fauna Europaea project has been funded by the European Commission for a period of four years (1 March 2000 - 1 March 2004) within the Fifth Framework Programme. Fauna Europaea has assembled a database of the scientific names and distribution of all living multicellular European land and fresh-water animals.
8 Naumann, C.M., Tarumann, G.M. & Tremewan, W.G. 1999. The Western Palearctic Zygaenidae.
9 Artdatabanken, 2013. Faunaväkteriet uppmärksammar bastardsvärmare Zygaena.