Amiral
Vanessa Atalanta
Ovan: Som nyckläckt har Amiral mycket skarpa färger och på fotot sitter en på syrenbuddleija tillsammans med makaonfjärilar. Denna individ är från sommar generationen som är uppvuxen i Sverige och är därför något större och med skarpare färger än individer som invandrare från vintergenerationen.
En sittande amiral kan inte förväxlas med någon annan fjäril i norden. Den är stark och snabb flygare och kan på avstånd ibland förväxlas med andra vinterpraktfjärilar. För att i flykt särskilja arten från andra vinterpraktfjärilar fokusera på om du kan se de vita prickarna i övre kanten och de röda tvärbanden på övervingarna.
Amiral immigrerar varje år till Sverige och överlever sällan nordisk vinter. Den är den mest studerade av de i Europa migrerande insekterna.
Livscykel
En fjärils livscykel består av fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen fjäril med vingar (på fackspråk kallad imago). En livscykel är minst ett år och stadiet som fullvuxen fjäril är normalt endast under en månad på sommaren. Vintern i Sverige är både utan mat och kall så då är alla fjärilar i vila (på fackspråk kallat diapaus). I vilket stadie fjärilsarten är i under respektive månad markerar jag med en liten svartvitt bild längst till vänster på rubriken; Ägg, larv, puppa eller fjäril.
individer som överlever vinter; föregående år - maj
Likadant som andra vinterpraktfjärilar (släktet heter nymphalidae på latin) övervintrar Amiral som fullvuxen. Till skillnad från flera andra har den inte riktig diapaus vilket gör att den har mycket svårt att överleva en Svensk vinter. Den vilar vid dåligt väder och varmare dagar på vintern vaknar den till liv och tar till vingarna för att sedan återigen vila om det blir kallare. Vilan sker ofta på träd med ihopslagna vingar och huvudet nedåt. Iaktagelse i mellaneuropa har visat att perioder med minusgrader längre än 7-10 dagar3 i sträck gör att fjärilen dör oavsett vilket stadie den befinner sig i. Fullvuxna är bäst på att klara kyla men även ägg kan överleva perioder av minusgrader. Larver och puppor tenderar till att dö snabbast vid kyla.3
Senaste åren har individer i Storbrittanien årligen överlevt vintern och det förekommer även sällsynt att de överlever vintern i södra Sverige. Överlevande individer kan i Sverige ses från slutet av mars. Jag har själv sett individer i göteborg i mars månad efter en förhållandevis varm vinter.
imigrerande individer; maj -
Amiral är en årlig immigrant till Norden och immigrationen antas börja ända nerifrån nordafrika och sluta i nordeuropa. Däremot är det kanske inte samma individer som flyger hela vägen från nordafrika till Sverige, det kan vara så att den första generationen kommer till mellaneuropa där de lägger ägg och att det är den följande generationen som kommer till norden. Gynnsamma år kan amiral komma till Sverige redan i maj och ogynnsamma år först i augusti månad.
Amiral migrerar en och en och inte i flock. Om individer träffar på varandra dansar de ibland runt varandra för att senare skiljas åt.5 Vid migration flyger amiralen ofta någon meter ovanför marken vilket är ett område där vinden tillåter flygning i alla riktningar5 men den kan också dra nytta av de starka vindarna på upp till 2000 meters höjd.6 Vid migration nära marken flyger de under 3-4 timmar i sträck i 14 km/tim vilket blir 45-60km åt gången.5
Revirbeteende
Amiral tillhör en av de fjärilsarter som har tydligast revirbeteende. Så fort någon fjäril kommer in i en hanes territorium undersöks dom. Även om det är helt andra insekter, fåglar eller människor kan en hanfjäril ibland på ett nästan aggressivt sätt flyga fram för att undersöka vem det är som inkräktar på de revir.12
Än inkräktaren en människa ändrar amiralen vanligen sin flygrutt längs reviret och viker av ett par meter framför dig. Om du envist tränger längre in i deras revir sätter de sig ofta ner långt inne i nässelbeståndet och väntar på att du ska försvinna. Står du med tålamod kvar kan fjärilen bedöma dig som ofarlig och börja patrullera sitt revir igen. Reviren är tillfälliga och du ser sällan en amiral på samma ställe under mer än någon dag. Om de blir skrämda lämnar dom ofta reviret genast för att leta upp ett nytt.13
Reviren är ofta på en solig plats med inslag av både blommor (mat för imago) och nässlor (mat för larver). Reviren avgränsas oftast av synliga barriärer (buske, staket, vägg, träd, stor sten etc)13, är elliptiska och i storleksordningen 4-24m långa.12 Individerna använder ungefär samma kritiera för att välja revir och viloplatser. På en plats där du ser en amiral ett år är det sannolikt att det finns en amiral med revir även nästa år och de kan till och med välja ut exakt samma viloplatser inom reviret.12 Viloplatserna är oftast på marken.
Ovan: Typisk revirstrid. Hanen som innehar reviret sitter på en av sina vanliga viloplatser och då en annan hane kommer in i reviret (streckad linje) flyger dom uppåt i cirklar tills en av dom ger sig. Förutom att ge sig kan utkomsten också vara att de båda delar upp reviret mellan sig eller att både ger sig av efter att ha "stridit" några gånger. Bild och beskrivning taget från "Territorial Behaviour of the Red Admiral, Vanessa atalanta"12.
En anledning till territoriellt beteende är att hanar som innehar territorier har större möjlighet att först se honor som kommer flygande15. Till skillnad från många andra fjärilar visar det att amiralen antagligen använder sina ögon i högre grad än luktsinne för att hitta varandra.
april -
Honorna har även de någon form av bestämda områden. De återkommer till samma nässelplantor ett par dagar i sträck innan de ger sig iväg till nya områden. Det kan vara stora nässelbestånd på en äng likaväl som enstaka nässelplantor i en trädgård.13 Du kan se att det är en hona genom att den flyger upp- och nedför nässelplantor sökande efter lämpliga blad att lägga ägg på.
Äggläggningen är utsträckt eftersom de inte bara lägger enskilt utan också lägger ett mindre antal ägg om dagen. En hona kan lägga upp till 300 ägg och de placeras utspridda ett och ett på ovansidan av bladen. Äggutvecklingen tar cirka en vecka.
Immigrerande fjärilar som anländer till Sverige blandar sig med de som redan finns i Sverige vilket gör att ägg, larv och puppa kan påträffas olika månader olika år och skulle även kunna påträffas samtidigt.
maj - augusti
Larverna är solitära och även om det är en handfull på samma planta äter och vandrar de runt var för sig. Redan från början och under hela sin tid som larv spinner de samman ett blad som de använder som skydd. Mindre larver äter upp sitt skyddsblad inifrån. Större larver använder det sammanspunna bladet bara som skydd och återvänder dit efter att ha ätit upp andra blad. För att hitta larverna öppna försiktigt sammanspunna nässelblad och om det finns flera stycken sammanspunna blad är larven är oftast i det största av de sammanspunna bladen (de mindre har den lämnat när den vuxit).
 |
Foto t.v: En fullvuxen larv strax innan den blir puppa. Larven har flera olika färgformer och kan vara både gulgrön, grönbrun och svart med gula prickar. När de är fullvuxna har de i alla färgformer ett smalt gröngult band av prickar på sidorna. |
juni - september
Puppan sätts fast i undersidan av några tältlikt sammanspunna nässelblad. De är som puppa under minst två veckor men ännu längre om det saknas sol och värme, till exempel på senhösten.
emigrerande individer; augusti-november
I Sverige emigrerar amiralen genom att likadant som fåglar flyga söderut. Beslut och datum när det det är dags att emigrera tas av fallande temperaturer på hösten. I sydligaste Sverige följer de kustlinjen och vid Falsterbo i Skåne flyger de närmaste vägen över vattnet till Danmark. Amiralen väljer fjärilen dagar med klart soligt väder och svaga östliga vindar för korsa vattnet. 8
I sydeuropa (åtminstone in Spanien) anländer fjärilarna i okotober-november vilket är när det finns som mest värdväxter7. Väl där börjar de para sig och lägga ägg7. Vårens emigrering från sydeuropa och norrut börjar när värdväxterna börjar torka bort och migrering tycks vara amiralen sätt att anpassa sig till var det finns mest värdväxter. 7
Det finns två olika populationer av amiral i Europa vilka sällan blandar sig men ser exakt likdana ut. En västlig population (Spanien, Frankrike) och en östlig (Italien, Skandinavien och Östeuropa).9
övervintrande individer; oktober - nästa år
Deras favoritföda på hösten är inte blommor utan fallfrukt och de samlas gärna i fruktträdgårdar och i synnerhet vid plommonträd där plommon börjat falla till marken.
Amiral är alltid mer talrik på hösten och vid milda höstar kan både immigrerande och en Svensk andra generation som kommer ur puppa blandas och fjärilen kan då vara den vanligaste fjärilen i Danmark, Sydsverige och vid sydkusten i Finland.2
Fjärilar som beslutar sig för att övervintra söker upp skyddade platser sent på hösten.
Utbredning
Ovan t.h.: Amiral är holarktisk och finns i större delen av världens länder. Jag har endast markerat landet, inte var i landet den förekommer, t.ex. så förekommer den i södra men inte norra Canada. Utbredning i norra afrika och asien är jag osäker på. För de delarna av världen har jag inte hittat någon tillförlitlig information.
Amiral kan flyga avsevärda distanser och har påträffats överallt i Sverige. Sedan 1960-talet har de varit årliga i södra Sverige men mer omfattande immigreringar som sträcker sig till de nordligaste delarna av Norden sker högst en eller två gånger per decennium.2
Värdväxt för larven är huvudsakligen brännässlor men den ska också kunna äta humle.
Spridning & Hot
I dagens värld gör migrationsbeteendet och spridningen av ägg att amiralen är mindre påverkad av människans åverkan på landskapet. Tillsammans med det mycket lyckliga valet av en värdväxt som är gynnad av kulturpåverkad mark är amiral en fjäril som faktiskt ökar i antal. Under 1800-talet var amiral betydligt mer sällsynt och en tydlig ökning har noterats sedan början av 1990-talet.2 I take med global uppvärmning antas amiralen i högre utsträckning kunna överleva vintrar i norra europa.
Utanför Norden
I nordamerika finns underarten Vanessa Atalanta Rubrika som har lite smalare vitt band på framvingarna. Likadant som i Europa är amiralen i nordamerika en migrant. Vintern tillbringar den i södra USA, Mexico eller Guatemala och flyger sedan norrut. Den anländer till Canada i april-maj och kan ses till September innan den flyger tillbaka söderut. Likadant som i Norra Europa överlever individer som övervintrar endast milda vintrar i Canada10.
Referenser
1 Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter. Rapportör blir den som så önskar och bestämmer själv vad som skall rapporteras. Fynden är fria att utnyttja för alla, allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter även om skyddsvärda observationer förbehålls rapportören och ackrediterade personer inom respektive ideell förening samt ArtDatabanken.
2 Nationalnyckeln; Volym 1 Fjärilar:Dagfjärilar. 2005. Sid 283-284. När jag påpekar felaktigheter i nationalnyckeln beror det inte på att jag tycker det är en dålig bok. Det är ofta den senaste och bästa referenslitteraturen vi har på svenska insekter.
4 Matt's European butterflies.
5 Benvenuti S., Dall' Antonia, P. & Ioalè, P. 1994. Migration pattern of the red admiral, Vanessa atalanta L. (Lepidoptera, Nymphalidae), in Italy, Bolletino di zoologia, 61:4, 343-351
6 Kauri, M. 2003. The Red Admiral butterfly (Vanessa atalanta, Lepidoptera: Nymphalidae) is a true seasonal migrant: an evolutionary puzzle resolved?
7 Stefanescu, C. 2001. The nature of migration in the red admiral butterfly Vanessa atalanta: evidence from the population ecology in its southern range.
8 Brattström, O., Kjellén, N., Alerstam, T. & Åkesson, S. 2008. Effects of wind and weather on red admiral, Vanessa atalanta, migration at a costal site in southern Sweden.
9 Brattström, O., Bensch, S., Wassenaar, L.I., Hobson, K.A. & Åkesson,S. 2010. Understanding the migration ecology of European red admirals Vanessa atalanta using stable hydrogen isotopes.
10 Canadian Biodiversity Information Facility, http://www.cbif.gc.ca/spp_pages/butterflies/species/RedAdmiral_e.php
11 The Red Admiral and Painted Lady Research Site, http://vanessa.ent.iastate.edu/Perching.html
12 Bitzer, R.J. & Shaw, K.C. 1979. Territorial Behaviour of the Red Admiral, Vanessa atalanta
13 Egen observation.
14 Bitzer, R.J. & Shaw, K.C. 1995: Territorial Behaviour of the Red Admiral, Vanessa atalanta I. The role of climatic factors and early interaction frequency on terriorial start time.
15 Bergman, M., Gotthard, K., Berger, D., Olofsson,M., Kemp, D.J. & Wiklund, C. 2007. Mating success of resident versus non-resident males in a territorial butterfly.
