Ängsnätfjäril ( Melitaea Cinxia )

2004 bytte denna fjäril Svenskt namn från Höblomsternätfjäril till Ängsnätfjäril. Motiveringen var att "Hökblomsternätfjäril lever inte på hökblomster (äldre namn för hökfibblor Hieracium) utan på veronikor och kämpar. Den flyger på olika torrängsmarker varför Namnkommittén valde ängsnätfjäril."⁴ .

Ovan: Ängsnätfjäril skiljs från andra nätfjärilar genom bandet med prickar på bakvingarnas ovansida. Som mat för fullvuxna fjärilar duger blommor som växer där den flyger, som gulvial, vitklöver, rödklöver, gul fetknopp, prästkrage eller klofibbla. På detta foto är det käringtand.

Ovan: Bandet av prickar syns även på undersidan av bakvingarna.

Den närmast liknande arten i Sverige är skogsnätfjäril vilken finns i flera former men som alltid saknar bandet med prickar.

Livscykel

En fjärils livscykel består av fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen fjäril med vingar (på fackspråk kallad imago). En livscykel är minst ett år och stadiet som fullvuxen fjäril är normalt endast under en månad på sommaren. Vintern i Sverige är både utan mat och kall så då är alla fjärilar i vila (på fackspråk kallat diapaus). I vilket stadie fjärilsarten är i under respektive månad markerar jag med en liten svartvitt bild längst till vänster på rubriken; Ägg, larv, puppa eller fjäril.

början av mars - månadsskiftet april/maj

Så fort snön smält och solen kommer fram på våren kryper larverna ut ur sin vinterspånad. Det räcker med några plusgrader. Larverna sätter sig nu på varmaste punkten på eller intill larvspånaden och värmer sig under 2-3 veckor innan de börjar äta. Deras värdväxter har kvar gröna blad sedan hösten och växer snabbt efter snösmältningen vilket är nödvändigt för att larverna ska hitta någon mat så tidigt.

Efter att larverna ätit i ett par dagar ömsar de skinn. De lever fortfarande i grupp och äter snabbt ned värdväxten till botten för att sedan vandra iväg för att hitta nästa planta. Gruppen av larver splittras till flera mindre grupper som växer olika snabbt beroende på hur snabbt de hittar värdväxter och solmängd. Larvspånaderna blir därför succesivt mindre och svårare att hitta.

maj -början av juni

Under april/maj månad vandrar larverna iväg en kort bit innan de förpuppar sig på låg höjd nära marken. Gärna intill varandra och med skyddande larvspinn. De är i puppa under 2-4 veckor och i min uppfödning där alla befann sig på samma ställe skiljde det två veckor mellan att den första och sista klättrade ut ur puppan (bortsett från sista eftersläntare). De kan klättra ut från puppa vilken tidpunkt som helst under dagen men det är vädret som avgör vilken dag det sker. Soliga dagar kunde det för mig vara tio stycken per dag men i en sträcka med mulna dagar var det tio stycken under fem dagar.

Som många andra fjärilar är de första fjärilarna som kommer fram hanar. Honorna börjar klättra ut först några dagar efteråt.

mitten av maj - mitten av juli

Ängsnätfjäril har en utdragen flygtid. De fjärilar jag födde upp hade en skillnad på två veckor mellan första och sista som klättrade ut ur puppan (exklusive sista enstaka eftersläntare). Sökning i artportalen efter observationer påvisar flygtid från senare halvan av maj till sista dagarna i juli. Forskning ⁶ har visat att de som fullvuxna lever 20-30 dagar vilket ytterligare bekräftar att utdragen flygtid beror på vilken dag de väljer att komma ut ur puppan.

En varm vår har större effekt än lång vinter för när flygtiden startar. 2010 hade mycket kylig vinter med två veckor försenad vår och därefter en ovanligt varm vår¹². Effekten av den sena men varma våren blev ovanlig tidig flygtid som var slut redan i juni. Jag kunde i västra Sverige endast observera enstaka äldre avflugna exemplar i mitten av juni månad. På de lokaler i Uppland som är de fjärilens nordligaste är den någon dag till en vecka senare jämfört med västkusten. Nationalnyckeln skriver att "Flygtiden varar från början av juni till mitten av juli. På Gotland kläcker fjärilen vanligen en vecka senare än på fastlandet" ¹. Nationalnyckelns information är alltså inte korrekt.

Hanarna spenderar mer tid flygande än honor och håller sig gärna runt blommor. Honorna är enklast att påträffa om man skrämmer upp dom genom att gå runt i ängsgräset. Vad jag sett är det ingen avgörande skillnad i utseende mellan hane och hona. Hanar har tendens till att ha ljusare färgteckning och mer rödaktig färg (vilket även nationalnyckeln¹ säger) men det är inget avgörande kännetecken eftersom det förekommer individer av båda könen som ser likadana ut. När fjärilen klättrar ur puppan har honorna inte alltid markant tjockare bakkropp än hanarna vilket just då gör det än mer utmanande att bestämma kön.

Som andra nätfjärilar flyger ängsnätfjäril alltid nära marken och det gäller även när de blir skrämda. Om inte annat gör det dom enkla att observera, fånga och fotografera. Foto t.v: Ett speciellt beteende bland honor ängsnätfjärilar är att de ibland lyfter på bakkroppen när de sitter ned. De kan göra det redan från första dagen. Vad jag sett hittils är detta inte en början på parningsakten.

slutet av maj - juli

Honorna parar sig vanligtvis inom några dagar och ofta med flera olika hanar. Detta för att föra vidare bästa möjliga gener till äggen⁶.

Enligt min observation flyger fullvuxna fjärilarna på den delen av ängen som har fler blommor och efter parning föredrar honor att placera äggen på värdväxter som är bland lågt gräs eller intill klipphäll framför värdväxter bland högt gräs och örter.³ Ggissning är att det ger ett varmare mikroklimat på våren jämfört med en högvuxen äng där fjolårets långa gräs första månaden ligger som en blöt filt ovanpå.

Äggen placeras klumpvis, främst på undersidan av värdväxtens blad, och honan dör ett par dagar efter att hon lagt sista klumpen. Äggen kläcks efter 1-3 veckor.

juni - början av augusti

Larverna förflyttar sig från växt till växt genom att följa värdväxtens avlånga blad till intilligande växter. Delar av blad närmast marken lämnas kvar. Om larver ramlar ned eller någon oförsiktig människa skrapar ner dom söker de snabbt upp sina artfränder. Om man placerar ett antal vid sidan samlar de sig snabbt igen och som minimum i en grupp på ca tio stycken. Larverna har alltid sitt larvspinn som "hemmaplats" och så gör dom kortare utflykter för att äta på bladen bredvid. Efter att en planta är nedäten tar det 2-3 dagar innan alla larver förflyttat sig till gemensamt ställe på en intilliggande planta.

Larverna kräver cirka 18 grader för att vara aktiva och kan även vara aktiva varma sommarkvällar. I uppfödning hade jag mina larver helt vindskyddat och i någon grad högre temperatur än i naturen vilket gjorde att när jag jämförde med larver i fält var mina märkbart större.

månadsskifte juli/augusti - februari

Larver av ängsnätfjäril går i vila oavsett väder när de uppnått en bestämd storlek. Beroende på väder sker det 4+ veckor efter att de kommit ut från ägget vilket gör att de redan under sensommaren kan gå i vila. Inför vilan har de på värdväxten spunnet ett kraftigt nät som alla larver i gruppen använder som skydd. Om deras vinternäste får någon skada går ett par av larverna ut, lagar nätet och återvänder sedan till vila.

Vintern tillbringar de som andra fjärilar i diapaus. I min uppfödning med fler än hundra larver tillsammans var dödligheten under vintern noll. Forskning⁶ har det konstaterat att 0,5-13% dör under diapaus. För att nå den högre siffran krävs lågt antal larver i gruppen och/eller inavel vilka tillsammans dessutom kan leda till trasigt vinternäste som ytterligare ökar dödligheten.

Utbredning

Till vänster: Nuvarande utbredning och till höger utbredning på 50-talet. Ängsnätfjäril har försvunnit från flertalet områden i inlandet men är delvis kvar längs med kusterna.

Bilden t.v. är inrapporterade förekomster mellan år 2005-2010 i artportalen⁹. Bilden t.h är utbredning från 1955^2. Mellan prickarna kan det finnas områden där fjärilen existerar men ingen har ännu varit där, identifierat samt inrapporterat detta. En prick innebär inte att fjärilen finns överallt i området utan bara på bestämda lokaler.

Arten är knuten till torra och öppna marker där värdväxter för larven finns. Gärna med angränsande områden av nästan vegetationslösa ytor som klipphäll eller sandbank. En stabil population tycks kräva ett nätverk av flera stycken lämpliga lokaler som ligger upp till ett par kilometer från varandra.

Värdväxter för larven är främst svartkämpe (kartan t.v.) och axveronika (kartan t.h.) och kartorna visar sammantaget maximal utbredning för arten. Kartorna är från den virtuella floran med tillstånd av Naturhistoriska riksmuseet¹¹. På axveronika äter larverna både blad och blommor.

Larverna preferar ingen av dessa värdväxter före den andra och byter till närmaste de hittar. "Under torra somrar har även gulkämpar utnyttjats på Öland" ⁴. I uppfödning äter larver grodblad med samma aptit som andra värdväxter men kan inte enbart leva på detta eftersom grodblad finns i många områden där fjärilen aldrig blivit påträffad.

Spridning

Enligt flertal studier gjorda på Åland är ängsnätfjärilens existens beroende av att ha flera små populationer som är inom räckhåll från varandra. Lokala popoulationer dör ofta ut och området återkoloniseras något av påföljande år. Ju mindre lokal desto större sannolikhet att fjärilarna emigrerar i sökande efter ny lokal. En "korridor" med öppen mark som knyter samman olika lokaler underlättar spridningen⁸.

Återkolonisering går oftast till genom att en hona de första dagarna som fullvuxen flyger till ett närliggande område och lägger ägg där. Om det endast är en ensam hona som flyger dit och det inte kommer fler fjärilar under nästkommande år kan kolonin dö på grund av inavel.

Information och figur tagen från Sarhan, A. 2006. Behavioural, population, and genetic processes affecting metapopulation dynamics of the Glanville fritillary butterfly.

Hot

I Sverige är arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). "Minskningstakten har uppgått till 17 (14-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 17 (15-20) %." (citat från rödlistebedömning 2010).

"Ängsnätfjärilen hotas främst av fragmenteringen av dess livsmiljöer genom upphörande bete av ogödslade, lågproduktiva gräsmarker med öppna klipphällar, sandfläckar och liknande vegetationslösa ytor. Det betestryck som påbjuds enligt regelverket för generell miljöersättning är sannolikt i de flesta fall för hårt. Fjärilarna påträffas oftare på ytor som i intervaller undantas från hävd. Sannolikt är också torka ett hot genom att endast klippmarker med mycket grunt jordlager idag fungerar som habitat i flera förekomstområden som förlorat sitt jordbruk." ⁴

Datablad med närmare information om t.ex. förekomst, utveckling och hot finns i artdatabanken. Sök efter namnet "ängsnätfjäril". Kriterier för klassificering av rödlistning är beskrivna här.

Utanför Norden

Ängsnätfjäril är rödlistad i följande länder enligt National Red List: Sverige, Norge, Finland, Storbrittanien och Tjeckien. Kartan t.v. visar utbredning i Europa.10 I södra europa flyger ängsnätfjäril i två generationer. I mellersta Europa endast i en generation (enligt diverse websiter på franska, tyska och polska). I England kan den under riktigt varma år ha en partiell andra generation i augusti7 men jag har inte hittat någon notering om att det någonsin inträffat i Sverige.

Arter som mest liknar ängsnätfjäril är Melitaea Phoebe som i vissa former kan ha samma band med prickar på ovansidan men då saknas prickarna alltid på undersidan. Melitaea Arduinna som i Europa förekommer i Grekland kan ha samma band med prickar på båda sidorna men har bredare spetsiga svarta trianglar på undersidan längs med kanten av undervingen. Ingen av dessa två arter förekommer i norden.

Söder om norden är flera andra växer i släktet Plantago och Centaurea värdväxter. Två stycken som i Sverige kan inhandlas som frö eller planta för att ha i trädgården är silver- och praktveronika.

Ytterligare information

"Metapopulation research group" på Helsingfors universitet har i flera år forskat på hur djur överlever i fragmenterade landskap och vid flera tillfällen använt Ängsnätfjäril som studieobjekt. Det är fantastikt mycket information och det mesta kan laddas ned i pdf format och på engelska från deras website.

Referenser

¹ Nationalnyckeln; Volym 1 Fjärilar:Dagfjärilar. 2005. Sid 305. När jag påpekar felaktigheter i nationalnyckeln beror det inte på att jag tycker det är en dålig bok. Det är ofta den senaste och bästa referenslitteraturen vi har på svenska insekter.

² Nordström,F. 1955. De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning.

³ Egen observation i fält med intention att verifiera ytterligare.

⁴ Artdatabanken arbetar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår att samla in, utvärdera och lagra den viktigaste informationen om hotade och missgynnade växter, svampar och djur, bedöma graden och typen av hot och sammanställa s.k. rödlistor.

⁵ Sarhan, A. 2006. Behavioural, population, and genetic processes affecting metapopulation dynamics of the Glanville fritillary butterfly.

⁶ Nieminen, M. , Singer, M.C., Fortelius, W., Schops, K. & Hanski,I. 2000. Experimental confirmation that inbreeding depression increases extinction risk in butterfly populations.

⁷ Hoskins, A. Learn about butterflies website.

⁸ Ovaskainen, O. & Hanski, I. 2004. Habitat-specific movement paramters estimated using mark-recaputer data and a diffusion model

⁹ Artportalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter. Rapportör blir den som så önskar och bestämmer själv vad som skall rapporteras. Fynden är fria att utnyttja för alla, allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter även om skyddsvärda observationer förbehålls rapportören och ackrediterade personer inom respektive ideell förening samt ArtDatabanken.

¹⁰ Kudrna, O. 2002. The Distribution Atlas of European Butterflies

¹¹ Anderberg. A. A. & Anderberg, A.-L. 1997. Den virtuella floran. Elektronisk publikation, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html

¹² Under våren från mitten av mars då larverna vaknar till sista maj då många puppor kläckts var det i 2010 52 av 77 dagar med högre temperatur är normalt. Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.