Bastardsvärmare
Zygaena

Bastardsvärmare är långsamma och förlitar sig på att deras lysande färger förvarnar alla om deras osmaklighet. Med tiden har Müllersk mimikry gjort att våra sex olika arter av bastardsvärmare alla har liknande utseende. Sidan Hur man skiljer på olika arter har tips på hur du kan skilja dom åt i alla olika stadier.

Bastardsvärmare är knutna till ängsmark och är minskar därför i samma takt som ängsareal som hålls öppen med traditionellt jordbruk minskar. Från att i mitten av 1900-talet varit "högst allmänna"9 är de nu alla rödlistade utom en.

Värdväxter

De flesta arter i släktet av bastardsvärmare (Zygaena) äter ärtväxter och i Sverige är det främst de fyra vanligaste ärtväxterna vi har på vår ängar; gulvial, rödklöver, käringtand och kråkvicker. Örterna finns ofta i samma område vilket gör att flera olika arter av bastardsvärmare kan samexistera på samma lokal.

Ängar med både värdväxter och nektar är kritiskt för bastardsvärmares överlevnad. Studier1 visar att sexfläckig bastardsvärmare behöver en viss (11%) yta av ängsmark inom sitt närområde (10x10 km) för att det ska vara 50% sannolikhet att den ska kunna förekomma. Jämfört med andra bastardsvärmare har sexfläckig något lägre krav på yta av ängsmark. Övriga arter har än snävare möjligt utbredningsområde än det som visas i figuren.

Undantagen från ärtväxter som värdväxt och därmed detta resonemang är klubbsprötad bastardsvärmare och fjällbastardsvärmare.

Fjällbastardsvärmare är den enda bastardsvärmaren som är polyfag, dvs äter många olika växter ur olika familjer, men det är ett vanligt fenomen hos fjärilsarter som specialiserat sig på att leva i fjällen.

Hot

I Sverige är alla bastardsvärmare i kategorin Nära hotad (NT) utom fjällbastardsvärmare. Även om antalet reproduktiva individer för vissa arter (sexfläckig, bredbrämad och mindre) överstiger värdet för rödlistning ligger den snabba minskningstakten för de Svenska populationerna nära gränsvärdet för Sårbar (VU).2

De hotas främst genom förändrade former för jordbruk. Jordbruket som tidigare hjälpte arten genom att vidhålla öppna ängar har nu genom hårt bete, ogräsbekämpning och övergödning gjort att värdväxterna minskar. Tidigt slåtter och ensilering i plast dödar pupporna som sitter fast på grässtrån. Slåtterkrossar som används vid vägkanter dödar de populationer som finns där.

Livscykel

Under våren väcks de övervintrande av solen och det startar en febril aktivitet för att hinna med att utveckla en ny generation under det halvår de har på sig innan det återigen blir för kallt.10

Bastardsvärmare har en enda generation per år och med ungefär samma flygtid i hela Europa. Vilket skiljer sig från många andra fjärilsarter vilka på sydligare breddgrader passar på att ha fler generationer under året så länge det varmare klimatet tillåter. En teori till anledningen för detta är att bastardsvärmare anpassat sin flygtid till blomningen av deras favoritväxter5.

Larverna på våren

Innan vintern har larverna gömt sig bland gräs och örter. I fångenskap har jag sett dom sätta sig på torkande, ihoprullande blad likaväl som på värdväxternas stjälkar och nätburens väggar. Värdväxterna har under vintern torkat bort och får helt nya stjälkar med blad tidigt på våren. När de första larverna vaknar i början av april finns inte mer än enstaka små blad att äta.

I min uppfödning har dödligheten varit ganska hög under vintern och jag har ännu inte kommit fram till optimal övervintringsmiljö. Medeltemperatur vintertid är åtminstone inte huvudorsak eftersom dödligheten var hög både den ovanligt varma vintern 2011/2012 och den ovanligt kalla vintern 2010/2011.

Även om larver övervintrar nära varandra skiljer det några veckor mellan när de går ur sin diapaus. Både vid uppvaknandet och varje senare hudömsning går larven iväg en liten bit från och väljer en närliggande solig plats för hudömsning. Efter första uppvaknandet dröjer det minst en vecka innan larverna börjar äta och de är inte heller särskilt aktiva veckan efter de börjat äta.

Ärtväxter varierar i längd och höjd beroende på den näring de får. En av de lokaler jag tittat till är en mycket torr skaldjursbank där gräset och värdväxterna mycket kortväxta så larverna måste där kontinuerligt söka upp nya värdväxter. Med så kortvuxet gräs är larver enkla att finna. Gynnsamma år med många larver kan man där sätta sig ned i gräset och noggrant titta sig omkring för att upptäcka utspridda larver.

Larvernas rörlighet och värdväxternas lilla storlek gör att ängar sannolikt måste ha ett större antal värdväxter för att bastardsvärmare ska kunna överleva. Om ni odlar deras värdväxter i kruka hemma märker ni att ärtväxterna kan bli ganska stora när de pysslas om och inte har konkurrens av gräs och andra ängsväxter.

Flerårig livscykel

En del arter av bastardsvärmare har flerårig livscykel som larv. Dessa går återigen i diapaus efter att ha ätit en kort tid. En del larverna som sitter bredvid varandra (i samma nätbur) välja att övervintra och andra inte.3 Att redan på våren bestämma sig för att övervintra är alltså inte beroende av klimat eller antal soltimmar utan av annan okänd anledning. En teori är att flerårig utveckling skulle ge bättre överlevnadschanser om året har ofördelaktigt väder eller många parasiter4. För sammanställning över möjliga fördelar eller nackdelar med flerårig livscykel se webbsidan om nätfjärilar.

Larver som är i diapaus är inte särskilt väl fastsatta utan kan blåsa, eller om någon/något rör gräset, ramla ned varefter de går iväg en kort bit och spinner fast sig igen.

Fleråriga larver förekommer även hos arter av bastardsvärmare som finns längre söderut⁴. Det finns även arter som efter diapaus någon månad under tidig sommar kan återuppta sitt ätande⁴ och samma år utvecklas till fullvuxna larver men det är inget jag hittils iaktagit hos någon av våra Svenska arter.

Förpuppas i giftig kokong

Förpuppning sker i en kokong och den tar inte hänsyn till var det är mest eller minst sol på ängen när den väljer placering. Varken som larv eller som puppa1. Puppan finns inuti kokongen vilken larven smetat in med droppar av giftiga mikroskopiska kristaller⁴. Se mer på sidan kemiskt försvar.

Olika arters kokonger ser något olika ut. Se sidan Åtskilja arter. Finns det någon annan typ av hål på kokongen än det hål som puppan gör när den skruvar sig ut är den parasiterad.

Deras nära släktskap med glasvingar (Sesiidae) märks på att de på likadant sätt skruvar ut sin puppa genom kokongen så att den hänger halvvägs utanför.

Juli är bastardsvärmares månad

Efter några veckor i puppa klättrar imago ut. Letar man efter bastardsvärmare är det mitten av juli som gäller. I undantagsfall två-tre veckor innan eller efter. Bastardsvärmare är till skillnad från nästan alla andra fjärilar benämnda "svärmare" dagflygande.

Endast en art, smalsprötad bastardsvärmare, har något avvikande flygtid och kan ganska ofta påträffas i juni. Även om den förekommer på samma lokal som andra bastardsvärmare flyger den någon vecka tidigare. Övriga endast i undantagsfall under juni och augusti.

De är inte särksilt rädda av sig utan förlitar sig på sitt kemiska försvar. När de sitter på blomma flyger de inte därifrån ens om man står precis bredvid eller om det kommer andra insekter och pollinerar samma blomma. Det är inte heller ovanligt att hitta bastardsvärmare som parar sig under tiden de sitter på en favoritblomma. Bastardsvärmare är en av få insekter som även pollinerar orchideér6 trots att dessa saknar nektar.

Bastardsvärmare anges ibland som en indikator på hur väl ängsmarken mår. Tanken är att om antalet badstardsvärmare minskar är det tecken på att ängsmarken blivit sämre för insektslivet. Problemet är att svårigheten att få tillförlitliga siffror genom att gå runt i marken och räkna fjärilar. Jag har jämfört att gå igenom lokaler både med och utan feromon och man hittar bara en bråkdel av vuxna individer utan feromon. Detta trots att bastardsvärmare är förhållandevis enkla att upptäcka.

Snabb äggläggning

Honorna parar sig vanligtvis inom någon dag och börjar lägga ägg dagen efter parningen är avslutad. Om de mot förmodan inte hittar en partner inom ett par dagar börjar de lägga ägg som inte är fertiliserade.

Äggen placeras som spridda skurar bredvid och ibland ovanpå varandra. En del skurar hamnar på värdväxtens blad, andra i närheten av bladen.³ Både i fångenskap och i naturen har jag sett äggsamlingar bredvid likaväl som på värdväxter. Äggläggningen sker under flera dagar och med någon skur av ägg per dag.

Bastardsvärmare är förhållandevis enkla att ha i fångenskap. Både parning och äggläggning kan göras i små burar och de flyger inte heller runt och förstör vingarna. Sätt in någon av deras favoritblommor som nektarresurs och de kan också ta nektar från blommor på larvernas värdväxter.

Den nya generationens små larver

Som små larver är bastardsvärmare svåra att ha i fångenskap. I början är de så små att de kan ta sig igenom de mest finmaskiga nät. Vilket de också gör eftersom deras försvarsmekanism är att vid minsta störning blixtsnabbt släpper taget från bladet, falla till marken eller hänga sig fast i en tråd några centimeter under bladet. Med en tråd klättrar de tillbaka upp på växten efter mindre än en minut, om ingen vindpust kommer och blåser iväg dom.

Efter ungefär en vecka skiftar larverna första gången färg från mer gulaktiga till mer grönaktiga. Samtidigt lugnar de sig litegrann och kastar sig inte lika ögonblickligen ner mot marken vid störningar.

Vintervila från mitten av augusti

På hösten går larverna i diapaus oavsett väder och det trots att det finns gott om mat kvar. Ärtväxter har några gröna blad ändra fram till snön faller. Larverna är inte mer än ett par millimeter långa och lämnar ofta värdväxten. Antingen klättrar de uppåt på längre örter för att hitta sin viloplats eller så går de neråt i gräset.

Om larverna skulle råka skakas av, blåsa ned eller falla under kraftig nederbörd har de inget problem att klättra upp igen. Åtminstone om det sker under tidig höst. Inför diapaus har de skiftat färgnyans från gulgröna till mer bruna som torrt gräs. Nyansskiftningarna stämmer bra ihop med vegetationens skiftande färg efter årstiden.

Spridning

Som fullvuxen är "förflyttningar på över 100 meter är ovanligt. Under särskilt gynnsamma väderomständigheter (mycket varma dagar) har fjärilen observerats i områden på upp till 10 km från närmsta population."⁷ Olika undersökningar av olika arter av bastardsvärmare ger lite olika resultat men alla är samstämmiga i att det inte handlar om större spridningsavstånd. "Översiktliga fångst/återfångststudier av märkta individer i Uppland indikerar att fjärilarna inte rör sig längre sträckor utan är lokaltrogna och håller sig inom samma ängsavsnitt de härrör från."7

En sommar gjorde jag en fångst-återfångst undersökning med feromonfällor på ett område med drygt 10 närliggande små ängar där sexfläckig bastardsvärmare var vanlig. Jag fångade in, märkte och släppte individer. Ett par dagar efteråt fångade jag in dom återigen men det vara bara någon enstaka individ (4%) som rört sig till närmaste närliggande äng och ingen alls till någon äng längre bort.

I perspektivet metapopulation visar forskning att de fullvuxna individerna tenderar till att lämna mindre lokaler och samla sig på lokaler inom kort avstånd som har bättre förutsättningar i form av värdväxter och nektar8.

Spridning till nya lokaler sker främst genom vinddrivna honor.4

Referenser

1 Sarin, C. 2009. Habitat utilisation of burnet moths (Zygaena spp.) in southern Sweden: a multi-stage and multi-scale perspective.

2 Artdatabanken arbetar med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår att samla in, utvärdera och lagra den viktigaste informationen om hotade och missgynnade växter, svampar och djur, bedöma graden och typen av hot och sammanställa s.k. rödlistor.

Datablad med närmare information om t.ex. förekomst, utveckling och hot finns i artdatabanken. Kriterier för klassificering av rödlistning är beskrivna här.

3 Egen observation.

4 Naumann, C.M., Tarumann, G.M. & Tremewan, W.G. 1999. The Western Palearctic Zygaenidae.

5 Wagner, W. F. 2003. Ressourcenverfuegbarkeit als Ursache phaenologischer Einnischung bei Rotwidderchen Lepidoptera Zygaenidae auf Magerrasen der Schwaebischen Alb Baden-Wuerttemberg.

6 Nazarov, V., Buchsbaum,U. & Hausmann, A. 2005. Orchid pollinators discovered in insect collections.

7 Ökninger, E. 2008. Distribution of burnet moths (Zygaena spp.) in relation to larval and adult resources on two spatial scales.

8 Menéndez, R., Gutiérrez, D. & Thomas, C.D. 2002. Migration and Allee effects in the six-spot burnet moth.

9 Nordström, F. 1955. De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning.

10 En fjärils livscykel består av fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen fjäril med vingar (på fackspråk kallad imago). Vintern i Sverige är både utan mat och kall så då är alla fjärilar i vila (på fackspråk kallat diapaus).

Insekter är väderberoende och utvecklingen i Sverige blir snabbare med en solig vår. Utvecklingen kan någon vecka tidigare eller senare och det brukar också vara skillnader på någon vecka mellan olika individer. Av samma anledning brukar också utvecklingen på våren och därmed flygtid för imago inträffa en vecka tidigare i södra Sverige jämfört med norra Sverige.