Foton på ängsnätfjäril ( Melitaea Cinxia )

Ovan t.v: Äggen placeras klumpvis på undersidan av blad. Honan som lade dessa ägg fördelade klumparna lika mellan värdväxterna svartkämpe och axveronika.
Ovan t.h: Det blev också lite spill med ett fåtal ägg som hamnade för sig själva.

Ovan tabell storlek av äggklumpar kopierad från annan publikation¹ . Det är flera olika parametrar som avgör äggläggningen. Från orsaker som är enkla att gissa som antal ägg som lagts av honan tidigare till svårare att gissa som temperatur (därav skillnaden mellan de två åren i tabellen).

Ovan: Efter cirka åtta dagar kläcks mina ägg (2-3 veckor enligt nationalnyckeln²) och inom ett dygn är alla i kullen kläckta och merparten av äggskalen uppätna. Larverna håller ihop i grupp redan från början och de börjar genast att äta på bladet äggen varit på. När de är små äter de från mitten och inte helt igenom bladet. Det blir som "fönster" i bladet av kvarvarande bladnerver.

Ovan t.v: Larvspinn i en mindre koloni i fält under juli månad.
Ovan t.h: Larvspinn i en mindre koloni i fält under september månad. De har nu gjort det avsevärt tjockare och vitaktiga nätet för sin diapaus under vintern.

Ovan t.v: Larvspinn i en drygt 100 larver stor koloni. Beroende på antal larver i en koloni är det enorm skillnad på storlek och ogenomtränglighet och därmed skydd mot både väder och predatorer.

Ovan t.v.: Huvudet på larven är redan från början rödbrunt vilket särskiljer den från andra nätfjärilslarver. I nationalnyckeln² står det att huvudet är rött först efter övervintring vilket inte stämmer.
Ovan t.h.: På våren efter diapaus växer larverna olika fort beroende på om de sitter på mer eller mindre soliga sidor på plantorna. Alla mina var på samma bord med plantor men trots det var det märkbar skillnad mellan största och minsta.

Ovan: Det är efter första hudömsningen efter vintern som larvens leder mellan taggarna blivit gråa. Detta i kombination med det rödbruna huvudet gör dom enkla att identifiera. Larverna på fotot (taget i fält) har grå leder så de har vaknat ur sin diapaus även om vegetationen runtikring ännu inte hunnit få gröna blad efter vintern.

Ovan t.v: Nyansskillnad i puppans utseende. Från ljusare till mörkare brun.
Ovan t.h: Ängsnätfjärilens puppa är identisk i formen med andra nätfjärilars puppor om man bortser från färgen. Den övre puppan på bilden är ängsnätfjäril och den undre vit-svart-gula är väddnätfjäril.

Ovan t.v: De larver jag födde upp valde till 80% att fästa sin puppa under kanten av krukan. Nästan inga direkt på värdväxter och fåtal på nätet som omslöt larverna. Pupporna fästes gärna intill varandra och med skyddande som byggdes större i take med att nya larver gjorde puppor intill.

Ovan t.v: Skillnader i utseende mellan ljus och mörk ovansida. Både dessa fjärilar var honor, i samma kull, från samma hona och levde från ägg till puppa bredvid varandra. Skillnader i färgteckning är alltså inte avgörande för att bestämma kön. Normala skillnader i färgteckningen uppkommer inte heller p.g.a. väderberoende.
Ovan t.h: Den allra mörkaste nätfjärilen i en kull på 150 stycken sittande på en lantana vilka är en av de växter jag brukar ha som nektarreserv.

Enligt sökning i artportalen och på Internet hade jag i samma kull av fjärilar både de ljusaste och mörkaste ytterligheterna. Jag hittade endast ett enda annat foto av ängsnätfjäril som var lika mörk som mina mörka och det var från alperna. Det fåtal (4%) riktigt mörka fjärilar jag hade var honor, men flertalet honor hade identisk färgteckning med hanar.

Ovan: Även på baksidan av vingarna skiljer utseendet mellan individer. Bandet med prickar som enklast används för identifiering av arten kan på baksidan vara mer eller mindre synligt. Använd därför ovansidans prickar som kännetecken. De finns alltid där.

Ovan: två individer med avvikande utseende.

Referenser

¹ Saastamoinen, M. 2007. Life-history, genotypic, and environmental correlates of clutch size in the Glanville fritillary butterfly.

² Nationalnyckeln; Volym 1 Fjärilar:Dagfjärilar. 2005. Sid 305.