Ängar

Bor du i ett tidigare eller nuvarande odlingslandskap? Har dina ägor ger en liten bit ängsmark eller skogsglänta så kan du definitivt göra en skillnad för lokala insektspopulationer.

Ängsmark som ligger i träda är bästa möjliga för många arter av dagflygande fjärilar. Efter 2-3 år måste ängen underhållas (slyas, betas eller slås, undvik maskinkörning) för att inte växa igen. När ängar ska underhållas är det nog ingen som vet och det beror också på vilka arter som finns där. Eftersom olika arter har olika livscyklar så bör det vara så att om du prickar in det så att det passar för en arts livscykel så passar det inte för andra arter. Eftersom underhåll oundvikligen skadar insekterna se till att det finns en annan äng intill eller gör helt enkelt så att underhåll bara halva ängen och nästa gång byter du till andra halvan.

Om du vill anlägger en äng kontakta en expert och min rekommendation är Pratensis. De har både frön, plantor och kunskap. Självklart kan du hitta ängsfrön på andra ställen men mig veterligen finns ingen annan som har frön av svensk härkomst, som är producerade eller vildinsamlade i Sverige och som säljer till privatpersoner. Undvik stora kedjor som säljer blomster och alla former av gräsblandningar som finns där. Att anlägga en äng startas på hösten och var medveten om att det inte är ett engångs ett-årsprojekt.

Vilka arter kan finnas?

En lista på dagfjärilsarter på ängar och deras värdväxter följer. Jag har medvetet valt bort sällsynta och mycket lokala fjärilar och då arterna har flera olika värdväxter har jag listat värdväxter som fler än en art äter. Längst ned under summering finns en samlad lista på vad en ängsfröblandning bör innehålla.

Jag har inte listat fjärilar som lever på träd men en äng är också en utmärkt nektarplats för alla fjärilar som lever i skogskanten intill. Rama in ängen med asp och videväxter och i synnerhet sälg för att få ännu fler arter. Bor du i södra eller mellersta Sverige ta också ek och slån. Träden är också populära värdväxter för större nattfjärilar. Du kan också plantera lite kaprifol vilket är populär som nektarresurs för svärmare som du då kan få se varma sommarnätter. I plantskolor finns många olika sorters kaprifol att välja mellan.

Pärlemorfjärilar

Exempel på pärlemorfjärilar. Arter skiljs åt genom att titta på prickarnas antal och mönster.

De mest utbredda arterna vi har i Sverige är ängspärlemorfjäril, silverstreckad pärlemorfjäril, skogspärlemorfjäril, storfläckig pärlemorfjäril, prydlig pärlemorfjäril coh brunfläckig pärlemorfjäril. De finns flera andra arter av pärlemorfjärilar men dessa påträffas lokalt, på mossar eller i fjällen.

Alla de vanliga pärlemorfjärilar vilka finns på ängar lever av violer. De finns 20 olika violarter i Sverige så var inte begränsad till enbart styvmorsviol. Violer är väldigt små och blir lätt överväxta så de återfinns ofta i vegationskanter.

Nätfjärilar

Den sällsynta rödlistade ängsnätfjäril kan hittas på ängar. Den betydligt vanligare skogsnätfjäril brukar finnas på ängar omgärdade av skog. Nätfjärilar skiljs från pärlemorfjärilar på att den svarta teckning på ovansidan är mer nätformad än prickig. På undersidan har pärlemorfjärilar några mindre silverglänsande fält på vingarna som nätfjärilar saknar.

Nätfjärilar har ett par olika värdväxter som små vackra ängskovaller och teveroniker men de har nästan alla gemensamt att de kan leva på svartkämpar i brist på sin favoritmat så se till att stödplantera dom. Svartkämpar finns ibland som frön från t.ex. impecta.

Guldvingar

Ovan hanar. Hos de flesta arter är honorna mer bruna och mindre lysande orange.

De mest utbredda arterna vi har är mindre guldvinge och vitfläckig guldvinge. Andra arter av guldvingar vi har i Sverige är rödlistade.

Med enstaka undantag lever guldvingar på ängssyra och bergsyra. Det är inte så viktigt att särskilja på syrorna för alla guldvingar jag testat med kan vandra mellan de båda syrorna. Försök bara särskilja från de störra skräpporna vilka har sin plats men är inte rätt för de flesta guldvingar.

Blåvingar

Hos de flesta arter är honorna mer bruna och mindre lysande blåa.

De mest utbredda arterna vi har på ängar är brun blåvinge, midsommarblåvinge, ängsblåvinge, silverblåvinge och puktörneblåvinge.

Dessa lever av ängsväxter som käringtand, solvända, skogsnäva, blodnäva, rödklöver och getväppling. För mark norr om Stockholm är nävor ett måste men skogsnäva/midsommarblomster brukar växa bra så länge området inte växer igen. Flera blåvingearter lever i s.k. symbios med bestämda arter av myror vilket betyder att de tillbringar vintern i myrobon och inte kan överleva utan dessa. Få alltså inte för dig att myrorna är ett hot om de ibland äter upp några fjärilslarver.

Ett par av de allra vanligaste blåvingearterna lever på lingon, odon och ljung och finns därför inte på ängar utan i skog eller mer klippiga områden.

Visslare

Små brunsvarta fjärilar som du kännetecknas av förhållandevis tjock kropp. De skiljs åt genom utseende och antal av de prickarna på ovan och undersidan.

De mest utbredda arterna vi har på ängar är skogsvisslare och smultronvisslare.

Har du käringtand, solvända, smultron och blodrot täcker du in både dessa två vanliga arter och även mer sällsynta arter av Svenska smygare.

Smygare

De mest utbredda arterna vi har på ängar är svartfläckig glanssmygare, mindre tåtelsmygare och ängssmygare.

Med gräsen fårsvingel, grenrör, hundäxing och blåtåtel täcker du in både dessa tre och mer sällsynta arter av Svenska smygare.

Gräsfjärilar

De mest utbredda gräsfjärilarna som finns på ängsmark är kamgräsfjäril, luktgräsfjäril och slåttergräsfjäril.

De lever på olika gräs som t.ex. fårsvingel, rödsvingel, kamäxing, backskafting och ängsgröe. De finns flera andra bruna gräsfjärilsarter med de är mer för skogar och syns inte ofta på ängar.

Bastardsvärmare

Räknas inte till dagfjärilar men de flyger endast på dagen och på ängsmark eller skogsgläntor. Ingen bastardsvärmare är numera vanlig men i de områden de fortfarande förekommer kan det vara i mängd.

Deras värdväxter käringtand, kråkvicker och rödklöver är karaktärsblommor på varje äng.

Dagsvärmare

Räknas inte till dagfjärilar men flyger endast på dagen och kan flyga större distanser så återfinns även på andra områden än ängsmark. Humlelik och svävfluglik dagsvärmare finns i Sverige.

Deras värdväxter är ängsvädd, fältvädd och kaprifol.

Summering av ängsväxter:

För kopiering eller utskrift.

Örter

• Minst två stycken olika Svenska violarter.
• Ängssyra
• Bergsyra
• Käringtand
• Solvända
• Skogsnäva eller Blodnäva
• Rödklöver
• Getväppling
• Smultron
• Blodrot
• Kråkvicker
• Axveronika eller Svartkämpar
• Ängsvädd eller Fältvädd

Gräs - några av följande:

• Fårsvingel
• Grenrör
• Hundäxing
• Blåtåtel
• Fårsvingel
• Rödsvingel
• Kamäxing
• Backskafting
• Ängsgröe

Alla foton på denna sida är lånade från Magnus Unger och fler finns på hans fantastiska website www.lepidotera.se